Ales stenar: skeppssättningen vid Kåseberga och hur du tar dig dit

Ales stenar är Sveriges största bevarade skeppssättning: 59 stenar som bildar ett 67 meter långt och 19 meter brett skepp på åsen ovanför fiskeläget Kåseberga. Monumentet restes under yngre järnåldern, troligen på 600-talet, och ligger på Österlens sydkust knappt två mil öster om Ystad. Det är öppet dygnet runt, gratis att besöka och nås med en kort men brant promenad från parkeringen i Kåseberga.

Den här guiden handlar om platsen och besöket. Fler mål längs kusten och inåt landet finns i vår översikt över utflyktsmål i Skåne.

Vad är Ales stenar?

Ales stenar är en fornlämning av typen skeppssättning, alltså stenar som rests i formen av ett skepp. Stenarna står i en lång oval som smalnar av mot två spetsar, för och akter, där de högsta stenarna står.

Fakta	Ales stenar
Typ	Skeppssättning (fornlämning, RAÄ Valleberga 20:1)
Antal stenar	59
Längd och bredd	Cirka 67 meter lång och 19 meter bred
Höjd över havet	Omkring 32 meter, på Kåsebergaåsen
Datering	Yngre järnåldern, cirka 500 till 1000 e.Kr.
Förvaltare	Statens fastighetsverk sedan januari 2015
Öppet	Alltid, fri entré

Varje stenblock väger enligt Statens fastighetsverk omkring fem ton. De flesta är granit och gnejs från trakten, medan stävstenarna och de fyra mittstenarna är sandsten. Att så många långa, smala block valts ut är ovanligt, eftersom flyttblock oftast är runda.

Varför är skeppssättningen så känd?

Storleken och läget förklarar det mesta. Skeppssättningar finns på många håll i Skandinavien, men få är lika stora eller lika välbevarade. Läget 32 meter över havet, med utsikt över den branta kusten och Bornholm en klar dag, gör att platsen ofta kallas Sveriges eller Nordens Stonehenge, även om likheten med det engelska monumentet mest är en fråga om dramatik.

Ales stenar historia: vem byggde skeppet och när?

Ingen vet vem som lät resa stenarna eller vilken funktion anläggningen ska ha haft. Arkeologer daterar monumentet till yngre järnåldern genom kol 14-analyser av träkol och annat organiskt material i och kring skeppet.

Vad säger dateringen?

Sju olika kol 14-analyser visar enligt Statens fastighetsverk att skeppet uppfördes mellan år 500 och 1000 efter Kristus. Sex av dateringarna faller mellan 400 och 900 med tyngdpunkt på 600-talet, vilket är den tid de flesta forskare utgår från. Arkeologen Märta Strömberg ledde utgrävningarna på 1980- och 1990-talen och föreslog att en del stenar kan ha hämtats från ett äldre monument på platsen. Skålgropar, små inhuggna fördjupningar som brukar förknippas med bronsåldern, på några av stenarna stämmer med den tanken.

Var Ales stenar ett gravmonument?

Skeppssättningar räknas i allmänhet som gravmonument, och det är den vanligaste tolkningen även här. Någon grav har dock inte hittats inne i skeppet. Utgrävningarna mellan 1987 och 2005 omfattade bara omkring 13 procent av ytan inom stenarna, så frågan är inte avgjord.

Teorin om solkalendern

Stenarna är orienterade så att solen går ner vid det nordvästra stävet vid midsommar och går upp vid det motsatta stävet vid midvinter. Därför har flera debattörer, bland andra Bob Lind, hävdat att Ales stenar är en astronomisk kalender och att den är äldre än järnåldern. Bob Lind har också bekostat en egen kol 14-datering av en eldstad utanför stävet, som gav en betydligt högre ålder, men den säger enligt forskarna mer om att platsen användes tidigt än om när skeppet restes. Teorin har fått stor spridning, men de flesta etablerade forskare betraktar den som spekulativ.

Varför heter det Ales stenar?

Namnet är gammalt men inte entydigt. Platsen skrevs Als Stene år 1624, och det var 1800-talsforskaren Nils G. Bruzelius som gjorde namnet Ales stenar känt på 1870-talet. Lokalt har platsen också kallats Heds stenar.

Har stenarna flyttats?

Ja, delvis. År 1916 restes ett 40-tal kullfallna stenar, och på 1950-talet gjordes en ny restaurering med grävmaskin, utan arkeologisk undersökning. Hur exakt dagens skepp motsvarar det ursprungliga vet man därför inte helt.

Ales stenar i dag och liknande skeppssättningar

I dag är Ales stenar ett av Skånes mest besökta fornminnen, och sedan 2015 förvaltar Statens fastighetsverk platsen. Stensättningar i form av ett skepp förekommer på många håll runt Östersjön, men de flesta är betydligt mindre, ofta bara några meter långa. Redan på 1800-talet beskrev Bruzelius en mindre skeppssättning i närheten av Ales stenar, och i trakten finns fler gravar och boplatser från sten-, brons- och järnåldern. Det är storleken, de 59 stenarna i nästan obruten form och läget på åsen som gör att Ales stenar saknar en verklig motsvarighet i Sverige.

Hur tar du dig till Ales stenar?

Du tar dig till Kåseberga och går därifrån uppför åsen. Själva skeppssättningen ligger inte vid någon väg, så sista biten blir alltid till fots.

Med buss

Skånetrafikens bussar stannar vid hållplatsen Kåseberga, och längs Östra Kustvägen finns fler hållplatser. Linjer och avgångar ändras mellan säsongerna, så sök resan i Skånetrafikens reseplanerare. Från hållplatsen följer du skyltarna mot stenarna.

Med bil och cykel

Från Ystad kör du österut längs kustvägen mot Kåseberga. På cykel kan du följa Sydkustleden till Kåseberga hamn, ställa cykeln där och gå upp. Skåneleden SL4 Österlen passerar också genom området längs klintkanten.

Ales stenar parkering

Länsstyrelsen anvisar parkeringen i Kåseberga, som har toalett och ligger vid busshållplatsen. Därifrån är det en knapp kilometer till stenarna, uppför en backe och sista biten på gräs. Fler parkeringar för naturvårdsområdet finns vid Löderups strandbad och Backåkra, men de ligger längre bort. Under sommaren blir det ofta fullt, och Visit Skåne hänvisar till tjänsten Uncrowded för att se hur belagd parkeringen är.

Besöket: med barn, med hund och bästa tiden

Ales stenar passar en kortare utflykt, och de flesta stannar en timme eller två inklusive promenaden. Det finns inga byggnader vid stenarna, så toalett, mat och kaffe finns nere i Kåseberga.

• Med barn: Backen upp är kort nog för de flesta barn, och åsen är öppen så att det går att se över hela skeppet. Håll barnen borta från klintkanten, som är brant.
• Med hund: Det betar djur på Kåsebergaåsen. Håll hunden kopplad och håll avstånd till djuren, som Länsstyrelsen ber om.
• Bästa tiden: Platsen är alltid öppen. Tidig morgon och kväll är lugnast, och vid midsommar och midvinter kommer många för att se solen vid stävstenarna.
• Vädret: Åsen är helt öppen mot havet och blåser ofta. Ta med något varmt även en sommardag.

Vad mer finns runt Kåseberga?

Ales stenar ligger i Hammars backar-Kåsebergaåsen naturvårdsområde, 675 hektar betade kustbackar med sandstäpp, sandödla och ett rikt fågelliv. Kornsparven har här enligt Länsstyrelsen en av sina sista lokaler i landet, och på våren drar ejdrarna förbi utanför Kåseberga. Ofta svävar hängglidare längs sluttningarna.

Nere i Kåseberga hamn finns restauranger, caféer, butiker och ett litet museum. Vill du äta på vägen hem finns fler förslag i vår guide till restauranger i Ystad, och för fika längre österut, se caféer på Österlen. Fler guider från samma del av Skåne samlas på sidan om Ystad.

Regler på platsen

Ales stenar är en skyddad fornlämning. Klättra inte på stenarna och gräv inte i marken runt dem. I naturvårdsområdet är det förbjudet att elda utanför anvisade platser, ställa upp husbil och störa djurlivet. Vill du flyga hängglidare eller skärmflyg gäller särskilda regler, som Länsstyrelsen redovisar på sin sida om området.