När blev Skåne svenskt? Freden i Roskilde 1658 förklarad

Skåne blev svenskt genom freden i Roskilde, som undertecknades den 26 februari 1658. Danmark tvingades då lämna över Skåne, Blekinge, Bohuslän och Halland till Sverige efter att Karl X Gustav fört den svenska armén över isen på Bält. Freden i Köpenhamn 1660 bekräftade gränsen i Öresund, och den har legat kvar sedan dess trots flera danska försök att ta tillbaka Skåne.

Att Skåne blev svenskt på pappret 1658 betydde ändå inte att skåningarna kände sig svenska. Försvenskningen av Skåne tog flera årtionden och avgjordes egentligen först kring sekelskiftet 1700.

Skåne under dansk tid

Skåne var en del av Danmark i flera hundra år före 1658, och i Danmarks historia hade Skåne en central plats. Under medeltiden låg Danmarks kyrkliga centrum i Lund, där biskopen år 1103 blev ärkebiskop över hela Norden. Skåne, Halland och Blekinge kallas ibland gemensamt för Skåneland eller de skånska landskapen, och landskapen styrdes från huvudstaden på andra sidan sundet.

Under 1600-talet krigade Danmark och Sverige gång på gång om makten över Östersjön, och de flesta strider mellan de två rikena skedde på skånsk eller dansk mark. Halland hade Sverige redan fått för 30 år genom freden i Brömsebro 1645. Det var nästa krig som avgjorde Skånes framtid.

Hur blev Skåne svenskt 1658? Karl X Gustav och kriget

Skåne blev svenskt efter ett krig som Danmark själv startade. Den danske kungen Fredrik III förklarade krig mot Sverige 1657, medan Karl X Gustav och den svenska armén var bundna i Polen.

Tåget över Bält

Vintern 1658 var ovanligt kall och Bälten frös till. Den svenske kungen Karl X Gustav ledde i januari och februari den svenska armén från Jylland över isen på Lilla och Stora Bält och hotade plötsligt Köpenhamn. Danmark hade inget försvar att sätta emot och tvingades förhandla.

Freden i Roskilde 1658

Själva undertecknandet ägde rum den 26 februari 1658 i Roskilde domkyrka. Det var en av de hårdaste freder Danmark någonsin slutit: riket förlorade omkring en tredjedel av sitt område.

Område	Vad hände 1658	Efter freden i Köpenhamn 1660
Skåne	Blev svenskt	Förblev svenskt
Blekinge	Blev svenskt	Förblev svenskt
Halland	Blev svenskt för all framtid	Förblev svenskt
Bohuslän	Blev svenskt	Förblev svenskt
Bornholm	Blev svenskt	Tillbaka till Danmark
Trondheims län	Blev svenskt	Tillbaka till Danmark-Norge
Ven	Förblev formellt danskt men ockuperades	Blev svenskt

Paragraf 9 i fredsavtalet lovade invånarna i de nya landskapen att de fick behålla sina gamla privilegier, friheter, lagar och sin kyrkoordning. Löftet gällde i praktiken bara några årtionden. Ön Ven mitt i sundet blev formellt svensk först 1660.

Freden i Köpenhamn 1660

Karl X Gustav ville ha hela Danmark och anföll igen redan sommaren 1658, men misslyckades med att ta Köpenhamn. Kungen dog i februari 1660, och freden den 27 maj samma år lämnade Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän i svenska händer. Det är därför 1658 brukar anges som året då Skåne blev svenskt, medan 1660 är året då gränsen blev slutgiltig.

Skånska kriget: det blodigaste försöket att ta tillbaka Skåne

Danmark gav inte upp Skåne, och den danske kungen väntade bara på ett tillfälle. Under skånska kriget, som pågick 1675 till 1679, försökte Danmark under kungen Kristian V ta tillbaka Skåne från Karl XI. Det var ett krig mellan Danmark och Sverige som också drog in andra makter.

Den danska landstigningen och slaget vid Lund

Den danska armén landsteg vid Råå i juni 1676, drog in i Skåne och tog snabbt stora områden, bland annat Helsingborg. Den 4 december 1676 möttes arméerna i slaget vid Lund, som räknas till de blodigaste i Nordens historia. Enligt SO-rummet stupade uppskattningsvis 6 000 danska och omkring 3 000 svenska soldater, även om siffrorna varierar mellan källorna. Karl XI vann, men kriget fortsatte. Danskarnas sista fäste, Kristianstad, föll först 1678.

Snapphanarna: frihetskämpar eller banditer?

Snapphanarna var skåningar och danska friskyttar som förde gerillakrig mot den svenska armén i skogsbygderna i norra och östra Skåne och i Blekinge. Sverige svarade med hårda motåtgärder, och en förordning från 1677 införde kollektiva straff mot byar där svenska soldater eller tjänstemän angripits. Om snapphanarna var frihetskämpar eller rövare beror mycket på om historien berättas från dansk eller svensk sida, och bilden har växlat genom åren.

Freden 1679 och befolkningen efter kriget

Freden 1679 kom till genom utländsk medling och ändrade inte gränsen från 1660. Skåne förblev svenskt, men kriget hade slagit hårt mot befolkningen och lämnade många gårdar ödelagda.

Försvenskningen av Skåne

Efter skånska kriget ändrade Sverige politik. Den försiktiga linjen ersattes av en målmedveten försvenskning, där Skåne skulle styras, dömas och predikas för på samma sätt som resten av riket.

• Lunds universitet: grundades genom ett beslut den 19 december 1666 och invigdes den 28 januari 1668 som Regia Academia Carolina. Ett viktigt syfte var att utbilda svenska präster och ämbetsmän i de nya landskapen.
• Styret: generalguvernörerna Johan Gyllenstierna och Rutger von Ascheberg ersatte danskfödda adelsmän på viktiga poster med svenskar.
• Lagen: svensk lag infördes i Skåne 1683.
• Kyrkan: en svensk kyrkolag infördes 1686, följd av svensk katekes, handbok och psalmbok. De danska prästerna fick först sitta kvar, men nya präster utbildades i Lund.

Enligt Länsstyrelsen i Skåne togs de viktigaste stegen i försvenskningen mellan 1658 och 1719. In på 1700-talet var Skåne i praktiken en del av det svenska riket som alla andra landskap, och i Sveriges historia blev Skåne snabbt en viktig jordbruksbygd.

Det sista danska försöket 1710

Under stora nordiska kriget gjorde Danmark ett sista försök att ta tillbaka Skåne. En dansk armé landsteg 1709, men besegrades i slaget vid Helsingborg i februari 1710. Därefter har gränsen i Öresund inte ifrågasatts militärt.

Från generalguvernement till Skåne län

År 1719 avskaffades det skånska generalguvernementet, och Skåne delades i Malmöhus län och Kristianstads län. De två länen slogs ihop till dagens Skåne län 1997. Spåren av den danska tiden finns kvar i dialekten, i kyrkorna och i symboler som Skånes flagga, den röda flaggan med gult kors som påminner om Dannebrog.

Fler förklaringar om landskapets historia och särdrag samlas under Om Skåne.